Till dig som arbetar i skolan

Till dig som arbetar i skolan

Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barns och ungas värderingar, val av livsstil och levnadsvanor mest. Det är därför viktigt att skolan som verksamhet och miljö är ett stöd för sina elever i frågor som berör exempelvis levnadsvanor. En tobaksfri skoltid har visat sig vara ett ovärderligt stöd till skolans elever att kunna förbli tobaksfria och för ett tobaksfritt liv.

Skolans ansvar

Genom läroplanen har skolans rektor ett ansvar för att elever får kunskap om risker med ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak). Elevhälsan har ett ansvar för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Men även annan personal på skolan har ett ansvar i det tobaksförebyggande arbetet, eftersom det är del av att skapa en hälsofrämjande lärmiljö. Elevernas hälsa påverkas av deras möjligheter till lärande.

  • I läroplanen för grundskolan står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
  • I kursplanerna för ämnena hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, biologi, kemi, geografi, historia, religion och svenska, finns på olika sätt beskrivet att eleverna ska få ökad kunskap om ANDT.
  • Att barn och vuxna i dessa verksamheter har en god miljö regleras också genom miljöbalken och arbetsmiljölagen. Rektor har ansvaret för att regelbundet se över både inomhus- och utomhusmiljö.

Förutsättningar för att lyckas med en tobaksfri skoltid

För att lyckas med ett förändringsarbete krävs följande: att personalen upplever att tobaksbruk generellt och bland skolans elever specifikt, är ett problem värt att engagera sig kring. Att det ligger inom skolans uppdrag att ansvara för att stödja eleverna i att förbli tobaksfria. Att man känner behov av ett förändrat förhållningssätt och arbetssätt gällande tobak på skolan samt har vilja, motivation och ork att ställa sig bakom en satsning för att få en tobaksfri skoltid. Slutligen att skolans ledning ställer sig positiv till arbetet så att tid och resurser avsätts för att prioritera arbetet.

Metod för en tobaksfri skoltid

För att lyckas med tobaksförebyggande arbete på er skola ger vi er här en kortfattad guide i sex steg i hur ni kan ta er framåt i arbetet. Denna sex-stegs-guide är grundad i forskning kring tobaksförebyggande arbete samt implementering. Samtliga steg beskrivs kortfattat nedan – för varje steg får ni även information om var ni kan hitta mer djupgående kunskap samt hänvisning till goda exempel!

Ett stort lycka till!

Vad är en tobaksfri skoltid?

Tobaksfri skoltid betyder att ingen form av tobaksbruk (ex. cigaretter, e-cigaretter, vattenpipa och snus) eller tobaksliknande produkter får förekomma under skoltid, samt att förbudet gäller alla (elever och skolpersonal). Inom Region Uppsala har arbetet för en tobaksfri skoltid pågått sedan 2016 och varit ett prioriterat samverkansområde för att främja bättre hälsa bland barn och ungdomar.

Ofta glöms det bort att arbetet för att nå en tobaksfri skoltid bygger på det redan lagstadgade beslutet om rökfria skolgårdar. Enligt tobakslagen 2.1 § är rökning förbjuden på skolgårdar, oavsett tid på dygnet. Detta gäller således för alla åldrar, och den som förfogar ansvaret över området är ansvarig för att tydligt markera att rökning är otillåtet. Dock är det kommunen som gör tillsyn och ser till att rökförbudet följs. Alla som befinner sig på skolgården måste därför vara informerade om förbudet.

Vad säger lagen?

Ofta glöms det bort att arbetet för att nå en tobaksfri skoltid bygger på det redan lagstadgade beslutet om rökfria skolgårdar. Enligt tobakslagen 2.1 § är rökning förbjuden på skolgårdar, oavsett tid på dygnet. Detta gäller således för alla åldrar, och den som förfogar ansvaret över området är ansvarig för att tydligt markera att rökning är otillåtet. Dock är det kommunen som gör tillsyn och ser till att rökförbudet följs. Alla som befinner sig på skolgården måste därför vara informerade om förbudet.

Ledning och personal

Genom att sprida arbetet på flera personer ger tillsynes små insatser en stor effekt. Läs mer nedanför!
Till steg 1

Tobakspolicy

Tobakspolicyn är det första steget mot en tobaksfriskoltid. Läs mer nedanför!
Till steg 2

Förankring hos elever

Ett samarbete mellan elever och skolpersonal krävs för att uppnå en tobaksfriskoltid. Läs mer nedanför!
Till steg 3

Kommunicera

Ni bör synliggöra skolans ställningstagande till tobaksfrågan på något sätt, men hur gör man? Läs mer nedanför!
Till steg 4

Förstärkande aktiviteter

Hur förstärker ni det tobaksförebyggande arbetet som redan finns på skolan? Läs mer nedanför!
Till steg 5

Uppföljning

Genom uppföljning får ni möjlighet att se om det tobaksförebyggande arbetet lett till förändring. Läs mer nedanför!
Till steg 6

Ledning och personal

I ett förändringsarbete som detta är det enkelt att hela ansvaret läggs på en arbetsgrupp eller på en medarbetare. Ett sådant upplägg når sällan framgång. Arbetet för en tobaksfri skoltid kräver ledningens fulla stöd samt en bred kännedom om arbetet hos skolans alla medarbetare. Arbetet är något som måste bäras gemensamt! 

Skolans alla medarbetare behöver nå en samsyn gällande arbetets syfte och målbild!  Kan vi, orkar vi, vill vi ställa oss bakom att skolan uttalar och börjar arbetet mot målet en tobaksfri skoltid? Sannolikt kommer det också dyka upp frågor som: Vad krävs av mig? Vad förväntas jag göra? Hur går vi vidare? Hur hanterar vi och stöttar de medarbetare och elever som redan brukar tobak? Hur skiljer sig detta mot tidigare arbete? Ska verkligen snuset ingå i detta? Hur får vi med eleverna? 

Alla dessa frågor och funderingar behöver fångas upp och bemötas. För att nå målet krävs gemensam reflektion, diskussion och samsyn! Med ledningens stöd och tydlighet i att detta är ett arbete som vi alla ska stå bakom och hjälpas åt kring, kan en arbetsgrupp bildas med uppdrag att koordinera och driva arbetet framåt. Arbetsgruppen behöver bestå av olika professioner med olika kompetenser och bör inledningsvis arbeta med att en fram en Tobakspolicy.  

Tobakspolicy

Tobakspolicyn ska vara utgångspunkten i skolans tobaksförebyggande arbete. Den ska beskriva hur skolan ser på tobaksfrågan och vad ni vill uppnå med arbetet, men också hur ni planerar arbetet. Tobakspolicyn är en mycket viktig del i processen – men en policy som ingen känner till eller omsätts i praktiken är meningslös. Hur skapas en policy som faktiskt får betydelse för skolans verksamhet och i förlängningen bidrar till att färre elever brukar tobak?

Innan arbetet för en tobaksfri skoltid kan påbörjas är det viktigt att alla berörda har en gemensam syn på tobaksfrågan. Det är väldigt viktigt att ”tobak i skolan” inte behandlas som en ordnings- och förbudsfråga, eftersom ett sådant tankesätt har visat sig föga framgångsrikt. Istället bör frågan ses som en skyddsfråga, där fokus flyttas från de fåtal elever som redan brukar tobak, till den övervägande majoritet av elever som är tobaksfria. Arbetet för en tobaksfri skoltid är därför förebyggande i dess natur, och syftar till att hjälpa de redan tobaksfria eleverna till en tobaksfri framtid. De elever som använder tobak behöver då inte känna sig utpekade som ”problemet” som ska åtgärdas.

Det är viktigt att denna policy är ett levande och engagerande dokument med stark förankring i personalens och elevernas medvetande samt att den blir synlig i det dagliga arbetet. För att underlätta i skapandet av tobakspolicyn kan ni formulera delmål som går att följa upp. Ni kan ta hjälpa av nedanstående ledord för att skapa delmålen.

Specifikt
Vad vill vi uppnå med tobakspolicyn? Varför arbetar vi för en tobaksfri skoltid? Hur går vi tillväga i arbetet?  

Mätbart
Hur vet vi om målet är uppnått – en tobaksfri skoltid?

Accepterat
Är vi överens om att vi ska satsa på detta? Har vi en gemensam syn på tobaksfrågan?

Realistiskt
Har vi satt rimliga mål? Finns det resurser för att genomföra arbetet?

Tidsbundet
När skall vi nå målet?

Det räcker inte med en policy om den inte omsätts i verksamheten. Ni måste gå från ord till handling! Låt policyn bli en naturlig del av skolans värdegrund och verksamhet genom att förankra den hos såväl elever som personal. Policyn behövs omsättas i kommunikation, agerande och i den pedagogiska verksamheten på skolan.

Förankring hos elever

Utan förankring eller elevernas medverkan kommer arbetet inte nå framgång. Vidare måste eleverna ges förutsättningar för att involveras och därför måste ni även hos eleverna lägga kraft på att förankra idén om en tobaksfri skoltid. När ni informerar elever om arbetet för en tobaksfri skoltid bör ni förklara att insatsen görs på grund av omtanke om eleverna. Berätta att skolan numera kommer fokusera på att stödja alla tobaksfria elever så de kan förbli tobaksfria, samtidigt som skolan kommer försöka hjälpa de redan tobaksbrukande eleverna om de vill sluta.

Nyckeln till att få med sig eleverna och nå målbilden med tobakspolicyn är att involvera dem under resans gång. Genom att informera, söka samsyn, ta fram förslag på åtgärder, följa upp och återkoppla kan ni nå målet. Håll diskussionen levande! Ni kan ta upp frågan i elevråd, under möten för elevskyddsombud och samla in elevers tankar och idéer vid bland annat skolkonferenser, tobaksfria veckan eller under lektionstid. Exempel på frågor som ni ställa till eleverna är:

– Finns det några svårigheter med arbetet för en tobaksfri skoltid? Vad skulle vi kunna göra åt detta? 
– Vilka fördelar ser ni med arbetet med en tobaksfri skoltid? 
– Har ni några förslag på hur en tobaksfri skoltid skulle kunna uppnås? 

En evidensbaserad metod för att engagera och involvera elever är Tobaksfri Duo. Tobaksfri duo är ett tobaksförebyggande program som startade i Västerbotten 1993. Metoden går ut på att en ungdom och en vuxen bildar en duo där de båda lovar att vara tobaksfria – och tillsammans följer upp och stöttar varandra. I Uppsala län har Hälsoäventyret arbetat aktivt med denna metod sedan år 2011 och varit ett uppskattat stöd på skolor runt om i länet. Ni kan läsa mer  om TobaksfriDuo på Hälsoäventyrets hemsida.

Kommunicera

För att befästa förhållningssättet till tobaksfrågan är det bra om ni strävar efter att synliggöra och kommunicera skolans ställningstagande och arbete för en Tobaksfri skoltid. Utöver skolpersonal och elever är det viktigt att även synliggöra detta för övriga intressenter – föräldra, tjänstemän, andra skolor, fritidsgårdar och politiker. Därefter bör även affärer som säljer tobak i närområdet informeras om skolans ställningstagande till tobak. Om affären väljer att stödja er i denna fråga kan ni be dem att sätta upp en skylt i butiken som synliggör deras beslut, vidare kan ni be dem att vara extra vaksamma när de säljer tobak till yngre kunder.

För att nå fram till era intressenter bör ni välja rätt typ av kommunikationskanal. Ni kan till exempel använda er av: nyhetsbrev, antagningsbrev, hemsidor, föräldramöten, elevsamtal eller sociala medier för att nå fram. Dock är det viktigt att ni anpassar valet av kanal till målgruppen ni försöker kontakta.

Förstärkande aktiviteter

Det finns ett batteri av verktyg som ytterligare förstärker ert tobaksförebyggande arbetet på skolan. Det handlar i mångt och mycket om olika insatser som skolan redan idag har i uppdrag att ansvara för såsom ANDT-undervisning, hälsosamtal och utvecklingssamtal. Här nedan kommer några förslag på dessa verktyg. Försök att maximera effekten av de befintliga insatserna ni redan gör innan ni inför nya aktiviteter.

  • Enligt läroplanen så ska ANDT integreras i ämnesundervisningen. Ett verktyg som kan vara värdefullt att ha kännedom om är ANDT på schemat. Detta är ett metodmaterial för lärare i årskurs 6-9 som finns tillgängligt på Drugsmarts hemsida.
  • SOTIS (Samtal om tobak i skolan) är en modell utvecklad för att underlätta samtal om tobak (rökning och snus) med elever i skolan och på ungdomsmottagningen. Den kan användas både i samband med rutinmässiga hälsokontroller/hälsosamtal och spontanbesök. Modellen har utvecklats utifrån ett vetenskapligt underlag och använder en blandning av kognitiv beteendeterapi (KBT) och motiverande samtal (MI). Modellen består av strukturerade, korta och upprepade insatser som skräddarsys efter elevens erfarenhet av tobak. På Psykologer mot tobaks hemsida kan du även hitta utbildningsfilmer om SOTIS .
  • På Hälsoäventyret får skolklasser i årskurs 6 möjlighet att komma på klassbesök i programmet om tobak. Mer information finns på deras hemsida.
  • Det finns många olika resurser för självhjälp som ni kan hänvisa till i de fall att elever uppger att de på egen hand vill sluta röka eller snusa. Under ”För dig som är ung” delen på denna hemsida har vi sammanställt många av dessa resurser.

Arbetet med en tobaksfri skoltid är ett gemensamt arbete för alla i skolan. Eleverna är i högsta grad medaktörer i skapandet av en tobaksfri skoltid. Deras engagemang och delaktighet är avgörande för att nå målbilden. Det finns många sätt att involvera och engagera eleverna.

  • Unga Drogförebyggare. För elever som vill engagera sig i tobaksfrågan utanför skolan. Unga Drogförebyggare är en organisation av unga som arbetar drogförebyggande genom kunskapsspridning, opinionsbildning och engagemang i föreningar.

Uppföljning

Att ibland stanna upp och analysera skolans arbete i frågan är bra eftersom det stärker och strukturerar det framtida arbetet. Vid läsårets slut är det därför lämpligt att göra denna uppföljning. Här bör ni reflektera över de erfarenheter ni tar med er till nästa år men också de förändringar ni måste göra för att nå målet om en tobaksfri skoltid. Inledningsvis kommer dessa förändringar till stor del handla om hur det tobaksförebyggande arbetet kan integreras i den ordinarie skolverksamheten.  För att hjälpa er har vi tagit fram frågor som kan vara användbara i detta steg.

Förankring skolans personal
Fråga er hur väl förankrat åtagandet om tobaksfri skoltid är bland skolans medarbetare. Utifrån personalens svar och er analys får ni lägga en strategi för nästa termin. Behöver ni ta ny sats med information och förankring? Hur säkerställer ni att arbetet ej faller i glömska? Hur informerar ni nyanställd personal om skolans förhållningssätt, policy och aktiviteter? 

Tobakspolicy
Är ni nöjda med hur er policy är formulerad? Är formuleringarna fortfarande relevanta för var arbetet befinner sig idag? Uppdatera om behovet finns 

Förankring hos elever
Hur väl förankrat är policyn, visionen och arbetet med en tobaksfri skoltid hos eleverna? Målsättningen är ju att skapa en kultur där tobaksfrihet är en norm.  Snart kommer det nya elever och föräldrar – hur ser planen ut för att nå dem? Hur arbetar vi vidare med såväl nya som befintliga elever för att hålla idén om tobaksfri skoltid vid liv? 

Kommunikation
Hur har ni hittills kommunicerat ert ställningstagande? Är ni tillräckligt tydliga? Vilka kanaler använder ni er av? Vilka når ni? Hur kan ni förbättra er kommunikation och är det fler ni behöver nå? 

Förstärkande aktiviteter
Utvärdera de verktyg och insatser ni använt. Planera sedan nästa termin eller läsårs aktiviteter – vilka insatser skall genomföras, när skall de genomföras och hur skall de följas upp. Många av de verktyg som presenteras i denna guide är redan en naturlig grund i skolans ordinarie verksamhet – men man bör säkerställa att tobaksfrågan på ett tydligt och adekvat sätt involveras. Exempelvis i elevhälsans hälsosamtal eller på föräldramöten. 

Uppföljning
Planera även nästa års uppföljning! Det kan kännas diffust och kännas långt fram i tiden men det är först när ni får till ett systematiskt arbetssätt med analys, planering, genomförande och uppföljning som ni har förutsättningar för att nå framgång.

Förankring skolans personal
Fråga er hur väl förankrat åtagandet om tobaksfri skoltid är bland skolans medarbetare. Utifrån personalens svar och er analys får ni lägga en strategi för nästa termin. Behöver ni ta ny sats med information och förankring? Hur säkerställer ni att arbetet ej faller i glömska? Hur informerar ni nyanställd personal om skolans förhållningssätt, policy och aktiviteter? 

Tobakspolicy
Är ni nöjda med hur er policy är formulerad? Är formuleringarna fortfarande relevanta för var arbetet befinner sig idag? Uppdatera om behovet finns 

Förankring hos elever
Hur väl förankrat är policyn, visionen och arbetet med en tobaksfri skoltid hos eleverna? Målsättningen är ju att skapa en kultur där tobaksfrihet är en norm.  Snart kommer det nya elever och föräldrar – hur ser planen ut för att nå dem? Hur arbetar vi vidare med såväl nya som befintliga elever för att hålla idén om tobaksfri skoltid vid liv? 

Kommunikation
Hur har ni hittills kommunicerat ert ställningstagande? Är ni tillräckligt tydliga? Vilka kanaler använder ni er av? Vilka når ni? Hur kan ni förbättra er kommunikation och är det fler ni behöver nå? 

Förstärkande aktiviteter
Utvärdera de verktyg och insatser ni använt. Planera sedan nästa termin eller läsårs aktiviteter – vilka insatser skall genomföras, när skall de genomföras och hur skall de följas upp. Många av de verktyg som presenteras i denna guide är redan en naturlig grund i skolans ordinarie verksamhet – men man bör säkerställa att tobaksfrågan på ett tydligt och adekvat sätt involveras. Exempelvis i elevhälsans hälsosamtal eller på föräldramöten. 

Uppföljning
Planera även nästa års uppföljning! Det kan kännas diffust och kännas långt fram i tiden men det är först när ni får till ett systematiskt arbetssätt med analys, planering, genomförande och uppföljning som ni har förutsättningar för att nå framgång.

Elevhälsan

Elevhälsan har ansvar för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Ett hälsofrämjande perspektiv handlar om att skapa lärmiljöer som främjar elevernas hälsa, utveckling och lärande och stärker elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Skolan ska uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor och sträva efter en social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Elevhälsan kan delta i det arbetet genom att hjälpa elever till goda och hälsofrämjande levnadsvanor.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete är en del av skolans verksamhet och ska vara strukturerat och långsiktigt samt ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete.

UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO.se kan du få kunskap om kroppen, sex, relationer, psykisk hälsa, alkohol och droger, självkänsla och mycket annat. Bakom UMO står alla regioner. På hemsidan kan du hitta information om rökning och snusning.

Psykologer mot Tobak vill vara en kunskapsbank för psykologer, socionomer, folkhälsovetare och andra beteendevetare i tobakspreventiva frågor. Här hittar du bland annat deras faktablad ”Förebygg tobaksbruk hos ditt barn” och ”Tobaksfria barn”.

Drugsmart.com är en ungdomssajt med information om alkohol och andra droger som drivs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Här kan du också hitta information om tobak.

1177 Vårdguiden är hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård. Du kan t.ex hitta information om rökning och snusning eller information om hur du ska gå tillväga när du vill sluta röka eller sluta snusa.

Här finns annat material från kommuner och regioner som kan vara användbara för dig som förälder:

Röker ditt barn? – Stockholms läns landsting
Sluta snusa – Stockholms läns landsting

Visste du att...

Cigaretter
  • En tänd cigarett innehåller cirka 8 000 skadliga ämnen.
  • Av dessa ämnen är 60 st cancerframkallande.
  • 12 000 personer dör i tobaksrelaterade sjukdomar varje år i Sverige.
  • Rökning tar fler liv än narkotika, trafikolyckor och självmord tillsammans.
  • Ungefär 300-500 personer dör p.g.a passiv rökning i Sverige varje år.
  • 7% av Sveriges befolkning röker (2018)
  • Rökning uppskattas kosta Sverige 75 miljarder kronor varje år.
Vape (E-cigaretter)
  • E-cigarett är en förkortning för elektronisk cigarett.
  • E-cigaretter marknadsförs som "ett bättre alternativ" för de som redan röker. Men det är ofta unga ickerökare som provar e-cigaretter och lär sig istället att röka.
  • Över 7 000 olika smaker (t.ex lakrits, kola och Red bull) uppskattas finnas på marknaden och många är riktade till ungdomar.
  • 81,5% av de unga som använder e-cigaretter anger smaken som det främsta skälet att välja dessa produkter.
Vattenpipa
  • Vattenpipans rök är lika skadlig som annan tobaksrökning.
  • Precis som med cigarettrök innehåller röken från vattenpipa många ämnen som är beroendeframkallande och skadliga.
  • Tobaken som används i vattenpipor är oftast melasstobak smaksatt med olika fruktaromer och smaker.
  • Röken från en vattenpipa smakar mildare än röken från cigaretter eller cigarrer vilket får många att tro att den inte är lika farligt.
Snus
  • 1 dosa lössnus innehåller lika mycket nikotin som 75 cigaretter.
  • Svenskar snusar mest i världen.
  • Det finns cirka 2 500 ämnen i snus.
  • Personer som snusar löper en större risk att utveckla cancer i munnen och i bukspottskörteln. Dessa har också en högre risk för hjärtinfarkt, stroke och skador på tandköttet.
  • Snusande idrottare ökar risken för muskel- och skelettskador.

Cigaretter

  • En tänd cigarett innehåller cirka 8 000 skadliga ämnen.
  • Av dessa ämnen är 60 st cancerframkallande.
  • 12 000 personer dör i tobaksrelaterade sjukdomar varje år i Sverige.
  • Rökning tar fler liv än narkotika, trafikolyckor och självmord tillsammans.
  • Ungefär 300-500 personer dör p.g.a passiv rökning i Sverige varje år.
  • 7% av Sveriges befolkning röker (2018)
  • Rökning uppskattas kosta Sverige 75 miljarder kronor varje år.

Vape (E-cigarett)

  • E-cigarett är en förkortning för elektronisk cigarett.
  • E-cigaretter marknadsförs som ”ett bättre alternativ” för de som redan röker. Men det är ofta unga ickerökare som provar e-cigaretter och lär sig istället att röka.
  • Över 7 000 olika smaker (t.ex lakrits, kola och Red bull) uppskattas finnas på marknaden och många är riktade till ungdomar.
  • 81,5% av de unga som använder e-cigaretter anger smaken som det främsta skälet att välja dessa produkter.

Vattenpipa

  • Vattenpipans rök är lika skadlig som annan tobaksrökning.
  • Precis som med cigarettrök innehåller röken från vattenpipa många ämnen som är beroendeframkallande och skadliga.
  • Tobaken som används i vattenpipor är oftast melasstobak smaksatt med olika fruktaromer och smaker.
  •  Röken från en vattenpipa smakar mildare än röken från cigaretter eller cigarrer vilket får många att tro att den inte är lika farligt.

Snus

  • 1 dosa lössnus innehåller lika mycket nikotin som 75 cigaretter.
  • Svenskar snusar mest i världen.
  • Det finns cirka 2 500 ämnen i snus.
  • Personer som snusar löper en större risk att utveckla cancer i munnen och i bukspottskörteln. Dessa har också en högre risk för hjärtinfarkt, stroke och skador på tandköttet.
  • Snusande idrottare ökar risken för muskel- och skelettskador.
Close Menu